Tankar och funderingar : Varför dressyrläder?

-
6 juni 2018

Jag fick i går lust att känna mig lite dressyrig så jag längde stiglädren ett hål. Redan på väg till ridbanan började jag fundera på vad jag vann på att länga dem. Det enda jag egentligen märkte var att jag inte nådde fram till vulstren i min allroundsadel. Det stör mig inte särdeles. Under mina akademiska år red jag ju för jämnan i sadlar utan vulster så det är OK.

Hade jag haft dressyrsadel, det har jag ingen som passar Pirre, hade nog lädren varit två häl längre ändå. Vad hade jag vunnit på det?

Jag vet inte hur man gör på ridskolan idag, men på 70-talet red vi mycket utan stigläder, och i lektionens slut fick vi ta på oss lädren och känna hur korta de kändes. Och så längde vi dem och blev tillsagda att så långa skulle de egentligen varit redan i början av lektionen.

Ibland tränar jag sitsträning på Blixten. Då har jag dressyrsadel och två häl längre läder. Jag lägger ofta upp stigbyglarna och märker efteråt hur korta lädren känns.

Naturligtvis känns lädren korta om vi låtit benen hänga fritt en stund. Det tycker nog hoppryttare också, men de länger inte lädren för den sakens skull. Så varför gör vi dressyrryttare det? Varför förväntas dressyrryttare ha så långa läder som bara möjligt är?

Jag vet inte.

Tittar vi på bilder från 50- och 60-talet ser vi svårklassryttare rida med betydligt kortare läder än de flesta dressyrryttare gör idag. Likväl red den tidens svårklassryttare betydligt bättre än den genomsnittlige dressyrryttaren gör idag. Varför skall man då ha så långa läder när man rider dressyr?

Vid vilken längd rider vi bäst?

Se på hoppryttarna på TV. De har underbar balans och kan hantera sina hästar med små hjälper trots de korta lädren. Jag älskar att titta på hoppryttare den där stunden från de kommer in på banan tills de startar. Där ser man ofta så vacker och fin ridning. De gör allt med små hjälper och får ögonblickligt svar från hästen. Vilka fördelar har vi dressyrryttare som rider med långa läder?

Det finns en gräns där lädren blir så korta att det är svårt att röra skänkeln. Den gränsen går, upplever jag, någonstans nedanför hopp-längd. Längre än så finns ingen anledning att ha. Man får så klart ha längre läder om man vill, men vad vinner man på att rida med längst läder?

Jag väntar nog med att köpa dressyrsadel till Pirre. Han har gått jättefin dressyr med mina nästan-dressyrläder i min allroundsadel i två dagar nu. Det känns inte motiverat att ändra på det. Inte just nu i alla fall.