Manskapssadlar : Manskapssadel i bruk

«Föregående - Nästa»
Markus 29 juni 2015

För oss historienördar är digitalmuseum en guldgruva. Ett av muséerna som är anslutna där är Armémuseum, och där hittade jag idag denna bild. Det ni ser är en fältpackad manskapssadel. Den bilden visar varför sadeln är så stor: Det finns ju knappt plats för ryttaren ändå!

Jag skall berätta för er vad som bars på sadeln

I högra packfickan:

Skjorta, vikt i tre delar på längden, ärmarna långs plagget, som rullas på bredden och lägges uti packfickans botten.; Ylletröja viken i likhet med skjortan och stående baktill i fickan på skjortan; fotlappar och strumpor, hoprullade bredvid ylletröjan; fodral till putstyg jämte innehåll, handduk, lindad omkring kam och tvålstycke, samt sked intill och utanför tröjan; ryktdon omlindat med filtgjorden, framför putstyget och med borsten mot detsamma.

I vänstra packfickan:

Reservprovianten nederst i fickan, utom brödet, som förvaras i fodersäcken; karbinpatroner, 20 st (20 st förvaras av soldaten i partonväskan); karbinrengöringsverktyg, hästsko och påse med hästskosöm i den uti packfickan härför avsedda avdelningen samt dricksflaska.

Frampå vardera packfickan fastspännes 1 sko med klacken uppåt och utåt, packfickans nedre rem spänd omkring hålfoten.

Övergjorden som trädes genom förbygelns nedre ögla skall täcka sadelgjorden och vara tillspänd varken hårare eller lösare än denna.

Fodersäcken med brödportioner, reservfurage och återstoden av dagens ration samt fodertornister (till vänster) lägges baktill på baksvitsen Fodersäcken bör vara hopvriden, så den ej hänger lägre ned än filten, och tillbunden samt lika avvägd åt båda sidor och fästes medelst snörena uti bakvalvets krampor.

Kokkärlet, innehållande återstoden av dagens portion, fästes i sitt fodral på filten vid vänstra sidan.

Kappan rullas hårt med ärmarna inlagda tvärs över ryggen … samt lägges över baksvitsen.

Tältdelen, med de däri inlagda tältpinnarna och stångdelen, vikes platt och läggs på kappan under bakre packremmarna.

Sabeln med balja påhakas i sabelkrampan samt fästes med stödremmen.

Denna information är hämtas från den lilla boken soldatinstruktion för trängtruppernas trängkompanier, 1918.

Sabeln hänger alltså till vänster om sadeln, och en del soldater skulle på högra sidan bakom kåpan ha sitt redskap hängande, Det kunde vara en spade, en yxa eller liknande.

Dessutom bar soldaten på sig själv karbin (ett kort gevär), patroner och lite annat bök, så det var en rätt betydande vikt hästen skulle bära i fält.

Det kan tyckas som militärt larv att så noga ange vad som skall ligga var och i vilken ficka, men det finns vettiga skäl till det. Först skall man ju se till att allt får plats, och att soldaten kommer ihåg att ta med sig allt. Därtill skall man se till att båda packväskorna väger lika mycket.

Det anges i samma soldatinstruktion att en packad sadel skall man vara två när man lägger på hästen.

Att det är så långt mellan bossorna på manskapssadeln har en enkel förklaring det med. Under sadeln, som vojlock, bars hästens filt, det vi kallar täcke idag. Den var större än de militärfiltar vi oftast möter. Dessa är ju sängfiltar. Hästfilten skulle vikas på ett noggrant sätt, så det blev en tjock valk framtill, framför farmvalvet, så filten inte gled bakåt. Filten blev 6 lager tjock, och med sex lager yllefilt under sadeln blir avståndet mellan bossorna inte längre lika stort.

Man kan läsa noggrant om åtgärder vid kort och lång rast. Vid kort rast lättar man på sadelgjorden och rättar till sadlingen (lyfter upp filten å så), Vid lång rast sadlar man av och lägger vid behov filten på hästen.

Det jag mest undrar över, var hur man alls kom upp i sadeln. Vi kan glädjas åt att den tidens arméhästar i genomsnitt var en decimeter lägre än dagens halvblod.

Jenny 17 februari 2011

Reservprovianten bestod ofta av en chokladkaka har jag fått berättat för mig och att den oftast saknades. ;-)

Lotta 18 februari 2011

Kom att tänka på min första sköthäst Manolito som var en fd. arméhäst med tre kronor  "stämplade" på rumpan. När jag började sköta honom 1992 var han 29 år gammal och jag var 12. Vi höll ihop i två år innan han tappade lite för många tänder och fick vandra vidare. Han var ett halvblod, men inte så stor, kanske 1,55 i mankhöjd och var blind på ena ögat. Vi hade roligt ihop han och jag, men någon manskapssadel hade han inte. Inte som användes iaf vad jag minns. Nu har jag lånat en sådan för att den kära sambon ska kunna rida, han får ju inte plats med baken i min sadel :)

Markus 18 februari 2011

Du vet väl att manskapssadeln finns i olika vidder? Cyrus skall nog ha stl 2, eller än hellre 2B.

Lotta 18 februari 2011

Åh, va spännande, jag ska kolla upp vad det står på den jag har få se hur gammal den är också...

Markus 20 februari 2011

Vi som red på ridskola redan på 60- och 70-talen minns manskpassadlarna. Dessa var mycket vanliga på ridskolorna på den tiden. Främsta skälet var att man kunde köpa dem mycket billigt på arméns överskottslager eftersom ju regementena snabbt tömdes på hästar under dessa år, och all hästutrustning därför hamnade på tippen. De flesta saker som fanns att köpa då var oanvända. De hade hängt i mobiliseringasförråden i väntan på kriget.

Emellertid hade ju manskapssadlarna redan då genom sin klumpighet och troligtvis genom sitt låga pris, ett dåligt rykte, och framför allt hade de låg status. Därför skaffade ridskolorna efter hand moderna sadlar i takt med att dessa kom ner i pris, så i slutet av 70-talet hängde det bara stübbensadlar i lektionshäststallet i Partille. På den tiden var civila sadlar fortfarande förhållandevis dyra. En normal sadel kostade runt 3000 kronor, mer än en normal månadslön, vilket såklart bidrog till att manskapssadlarna användes så länge.

Lotta 13 mars 2011

Nu har jag kollat vad det står på sadeln. Baktill står det KV och under det 1924, så jag antar att sadeln då är 97 år gammal. Men vad kan KV stå för? Storleken är 1B, precis som du trodde skuller passa Cyrus bra :) Sen står det 174, det kanske är tillverkningsnumret.

Markus 13 mars 2011

Jag känner inte till något KV, men har ställt frågor på forum där folk kan sådant här. Det finns en möjlighet att det inte är ett V utan en romersk femma och i så fall har vi identifierat förbandet som Skånska husarregementet K5 i Helsingborg, som lades ner 1927. Men detta är som sagt osäkert. Jag skall se om min förfrågan ger något svar och återkomma.

25 december 2013

Hej,

jag kan köpa en manskapssadel till min Häst , han är ca. 1,70 i manken och ganska småll.

Sadel har storlek T 4, kan det stämma. ? Till vilken häst passar sadeln ? 

26 december 2013

T4 är förbandet den har använts på (Skånska trängregementet). Storleksbeteckningen finns någon annan stans. Be säljaren fotografera av bakvalvet och maila mig bilden på markus@ridakademi.se, så skall jag hjälpa dig.