« Föregående - Guérinière - Nästa »
Här används en del gamla viktenheter, och det är svårt att reda ordning i vad som egentligen gäller eftersom alla länder hade sina egna måttsystem, och dessa kunde även variera inom landet.
Skålpund är ungefär detsamma som det engelska bundet, alltså ungefär ½ kilo. I Sverige var det, när översättningen gjordes, ungefär 414,4 gram. I tyskland vid samma tid varierade det mellan 467 gram (Berliner Pfund) och 510 gram (Nürnberger Pfund) och i Frankrike troligen 489,5 gram. Eftersom boken är en svensk översättning av en tysk översättning av det franska orginalet, är det inte möjligt att reda ut vad som egentligen gäller. Men grovt skattat är ett skålpund = ½ kilo.
Samma oreda gäller med måttet skäppa. Wikipedia skriver: Skäppan är ett mycket gammalt spannmålsmått med olika definitioner. En fornromersk modius motsvarade omkring 9 liter, men tyska Scheffel, engelska bushel och svenska skäppa är tre-fyra gånger större (alltså cirka 30 liter).
Fransyska mil är troligen lieue commune = 1/25 ekvatorsgrad (1 ekvatorsgrad enl. Bessel = 111 306,58 m.) = 4 452,26 m. För säkerhets skulle fanns i Frankrike även en lieue de poste = 20 000 toises = 3 898 m. Det fanns även provinsiella lieus med annan längd. "lieue de Paris" skall ha varit 3 933 m.
Spetsglas verkar vara samma sak som mineralet spetsglans. Spetsglas-lever är enligt svenska akademin detsamma som antimon-lever: apot. blandning af antimonsvafligt o. antimonsyrligt alkali. Massan har lefverbrun färg, får derföre namn af "antimonlefver" (hepar antimonii). NYBLÆUS Pharm. 355 (1846). LINDGREN Läkem. (1891).
Antimon i sin tur är ett grundämne. Vad spetsglaslevern förväntades ha för egenskaper, får bli nästa mysterium att lösa.
Klicka på sidorna för att förstora dem
