Del 16 - Longering

Bokens delar
  1. «Föregående - 
  2. 1 - Ett litet förord
  3. 2 - Om ridning, säkerhet och hästhantering
  4. 3 - Om dressyrens grundtankar
  5. 4 - Om ryttarens och hästens språk
  6. 5 - Om ryttarens sits, olika sitsar i olika situationer
  7. 6 - Om ryttarens inverkan
  8. 7 - Om hästens form
  9. 8 - Om böjande, balans och övergångar
  10. 9 - Om rörelserna
  11. 10 - Om vändningar och ryggning
  12. 11 - Sidvärtsrörelser
  13. 12 - Galopparbete
  14. 13 - Utrustning
  15. 14 - Osorterbart
  16. 15 - Unghästen
  17. 16 - Longering
  18. 17 - Arbete för hand
  19. 18 - Pilararbete
  20. 19 - Piaff
  21. 20 - Övningar
  22. 21 - Video
  23. 22 - Ridhandbokens bilder
  24. Nästa»
Kapitel i del 16:

Longering är nog ett av de äldsta sätten att träna en häst: Att hålla den i en lina och låta den springa runt dig. Det finns idag mängder med idéer om longering, och jag förkastar dem alla.

Använd inte longering för att motionera din häst eller att öva den på "rätt form" och liknande. Longering är att springa runt på en liten volt, och vi skall inte göra det i onödan. Låt longering vara ett undantag i arbetet, och gör det i korta pass.

Även om longering skall göras så lite om möjligt är det ibland bra att kunna. Att göra det bra är naturligtvis en fördel. Detta är en av de saker som lärs ut dåligt - om alls. Jag skall därför skriva lite enkla förhållningsregler om hur vi longerar vår häst på enklast och bäst sätt.


[ Kommentera | Upp ]

Dölj kommentarer

En av våra hästar skulle undersökas på en veterinärklinik. De ville att hästen skulle visas longerad, vilket jag inte var beredd på. Jag hade därför inte med min mina egna grejer, utan fick låna pisk och longerlina på kliniken.

Jag blev förbluffad. Förbluffad över de grejer de tyckte jag skulle longera med. Pisken skall jag inte beskriva nu, det får bli ett eget avsnitt. Den lina jag fick var det nog egentligen inget speciellt med, det var nog en helt vanlig longerlina köpt i en helt vanlig ridsportsaffär och troligen en sådan som många longerar med. Just att detta var en helt vanlig longerlina, förbluffade mig.

Linan var sådär 2,5 cm bred och en halv centimeter tjock och väldigt lång. När jag rullat upp den i min hand, så som man gör vid longering, tog den upp hela min hand så jag knappt kunde sluta fingrarna om den. Hur det förväntas att man skall hålla en vild häst med så mycket lina i handen förstår jag inte. Hela konceptet visar att ingen tar ansvar för denna produkt. Ingen har tänkt ut hur en bra longerlina skall vara. Man gör en sådan lina som folk köper, och folk köper sådana linor som finns i affärerna.

Ibland behöver man ju två linor, som när man tömkör. Hur klumpigt det måste bli, speciellt för dem med små händer, vågar jag inte tänka på. Usch! En lina måste ju gå att hantera!

Det är nog 25 år sedan jag senast använde en fabrikstillverkad longerlina, varför jag inte var beredd på hur illa det var. Jag har i alla år gjort mina egna linor, och kanske var det på grund av konsumtionslinornas klumpiga konstruktion som jag började med det.

Genom åren har jag gjort mina linor på lite olika sätt. Ett tag gjorde jag dem av läder. Jag använde vanligt 3 mm remläder och gjorde 16 mm breda linor, 6 meter långa med karbinhake i ena änden. Sådana har jag fortfarande att sälja i min butik.

De sista 15 åren har jag gjort det än enklare. I alla järnaffärer kan man köpa rep. Jag köper 12 mm hamparep. Av dessa gör jag 6 meter långa longerlinor. Det blir mycket billigt. I ena änden splitsar jag fast en karbinhake, och i andra ändan gör jag en stopp-splits.

Jag får då en lätt lina som inte tar mycket plats i handen. Den är lätt att hålla reda på och löper fint när man vill länga eller korta linan. Eftersom den tar så lite plats i handen är det fortfarande behändigt att hantera två linor när man vill tömköra och liknande.

Dessa linor är så smäckra och bra att jag uppenbarligen blivit bortskämd. Det märkte jag när jag blev tvungen att använda en ”vanlig” longerlina

Och nu är det säkert någon som säger ”men jag kan ju inte splitsa”. Det är säkert helt riktigt. Alla kan inte splitsa. Vill man inte lära sig splitsa kan man göra en knut istället. Eller så lär man sig att splitsa. Sedan kan man. Så enkelt är det.

Med två 12mm rep, vardera 6 meter långa, går det enkelt att tömköra. Linan får enkelt plats i handen.

[ Kommentera | Upp ]

Dölj kommentarer

Att longera säkert handlar bland annat om att hantera linan säkert. Det är viktigt är att att du själv har koll på linan och hur du har den upprullad. Öva på att hantera linan och lägg dig vinn om att hela tiden ha koll på den medan du longerar. Att låta linan hänga i stora bågar eller ligga fel upplindad i handen är inte bra och inte säkert.

Det är ditt ansvar att linan är rätt upprullad. Kontrollera det när du tar fram linan. Kontrollera det om du tar över linan från någon annan och kontrollera det löpande medan du longerar.


[ Kommentera | Upp ]

Dölj kommentarer