Jag har skrivit om denna händelse förut, men den är ett tydligt tecken på hur jag ofta pratar förbi min omgivning, och vise versa. Därför kommer den en gång till här.
För 4-5 år sedan fick jag lust att vara med på något liten aktivitet i ridsport-Sverige igen, eftersom jag hade en käck liten unghäst. Det jag kunde komma på var att rida en liten tävling på grann-klubben. Jag körde på rätt ordentligt: Skaffade konto på TDB, ordnade fram mitt gamla gröna kort, köpte en fin rutig tweed-kavaj att tävla i, läste igenom reglementet, o.s.v. Det enda jag egentligen inte gjorde var att rida, eftersom det var besvärligt vinterväder.
Så bläddrade jag runt bland alla program i TR och lärde mig att det numera fanns medelsvår C. Det var som de klurigare LA-programmen på den tiden jag tävlade, men man rider sidvärts med böjd häst istället för rak. En minimal skillnad. Jag var på den tiden med i en FB-grupp där det fanns ett antal tävlingsryttare. Där berättade jag att om det känns kul att rida LC, så övar jag nog på MC och rider ett sådant program nästa gång.
Det resulterade i många kommentarer.
- En grupp talade om för mig att om hästen går LC är den inte klar att starta MC så det skall jag inte tänka på.
- Andra ryttare berättade lite härsket att det är okamratligt att starta LC om hästen går MC.
- En tredje grupp pläderade för att jag behövde rida en bunt LB och LA först, innan jag startar MC.
De jag diskuterade med hade alltså inte läst det jag skrev. Istället hade de vägt in en massa saker i mitt korta inlägg från sin egen verklighet. Om de innan de började argumentera hade frågat varför och när jag tänkte rida de olika programmen hade vi sluppit rätt mycket diskussion.
Då hade de fått veta att jag tänkte på det som en kul liten utflykt till grannklubben tillsammans med Ingela och min häst. Om jag kom först eller sist bekymrade mig inte. Helst ville jag komma sist, för då var jag inte i vägen för någon annans drömmar och slipper dessutom vara nervös.
Den häst jag tänkte rida klasserna på var en nyss inriden 3-åring. Han gick alltså varken LC eller MC. Min tanke var att rida en LC på hästen när han var 4, alltså nio månader senare än denna diskussion, och om det kändes kul kanske rida en MC kanske fem år senare. Att man behöver rida mellanliggande program stämmer inte alls. Det hade jag först kontrollerat i TR.
Jag var den gången inte beredd på att ryttare hade så fasta åsikter om tävling att det fanns en massa dolda sociala regler om vad man fick och inte fick.
Det blev ingen LC, och verkligen ingen MC. Jag begrep att jag aldrig skulle känna mig delaktig i tävlingsvärlden så jag lät bli. Nu är hästen såld.
Jag lärde mig mycket av min lilla tävlingssatsning, både om mig själv och om andra ryttare. Tyvärr lärde jag mig också att vi ser saker från olika perspektiv varför jag blir allt ovilligare att försöka prata häst med folk. Det blir alltid så mycket missförstånd.
Till dem som känner igen sig från denna diskussion vill jag berätta att det hade inte blivit någon tävling ens om ni valt att heja på mig istället för att kritisera mig. Det var fler saker som vägde in i mitt beslut.