Nu har jag tänkt på det där med framåtbjudning i ett dygn till och hamnat i funderingen om i vilka sammanhang man behöver bjudning och vad man skall ha den till. I hoppning har jag märkt att den är bra att ha. Även är den användbar i working equitation, för annars kommer man inte dit man vill. Men annars?
En person som varit ute och tittat på något evenemang, kanske en tävling, berättade att lejonparten av ryttarna red i undertempo och utan ärlig bjudning men ryttarna verkar nöjda och glada ändå. I den tid vi nu lever i där ridningens främsta uppgift är att skänka ryttaren glädje (det är vad ni hela tiden säger till mig: Det viktigaste är att man har roligt) så kanske jag i mitt gymnastiserande arbete kan nöja mig med att rida med klen bjudning så länge både hästen och jag har roligt och ingen av oss kommer till skada.
På tävling i artistisk ridning (det som oftast kallas dressyr) finns det ju en poäng att rida med bra bjudning eftersom man får fler poäng då, men för oss andra, och kanske även för tävlingsryttaren när denne rider runt där hemma, så räcker det att nöjt smålufsa utan mycket bjudning.
Vad mer än poäng kan jag som hobbyryttare förlora om jag har klen bjudning?