Jag skrev nyligen på Facebook hur min inspiration med dressyrpassen brukar ta slut när hästen är lösgjord. Då tappar jag lusten, ställer in hästen, ger honom havre och känner mig rätt lycklig och nöjd. En av mina läsare föreslog att det kan vara bra att träna styrka också.
Den tanken har inte lämnat mig någon ro.
Jag kollade i min ridhandbok för att se om jag skrivit något om styrketräning och sedan glömt menhittar väldigt lite, faktiskt inget alls, skrivet om styrketräning. I den värld jag kommer från (70-talets ridskola i Partille) betydde styrketräning klättring eller studshoppning. Styrketräning på ridbanan minns jag inte att vi pratade om.
När jag i några dagar funderat på detta slog det mig att det ju med dressyrens hjälp, direkt eller indirekt, måste finnas sätt att träna styrka. Jag förstod det när jag tänkte på spanska ridskolans hingstar i Wien. De går ju mest dressyr och är ändå starka nog för att stå flera sekunder i levad.
Indirekta styrkeövningar är jag medvetna om att det finns, eftersom varje övning som tränar koordination och balans också tränar styrkan i de muskler som används. Men finns det separata styrkeövningar att öva på en dressyrbana?
Jag tänker dressyrarbete som två delar: Lösgjordhet och teknik. Båda dessa kräver lydighet och hjälpförståelse, vilket man bör öva innan man försöker lösgöra eller teknik-träna sin häst. I begreppet lösgjordhet ingår för mig det rakriktande arbetet, som för mig betyder att det hästen kan göra åt höger kan den göra lika bra åt vänster.
Så när min häst är lösgjord har det bara återstått för mig att träna teknik, typ förvänd galopp, galoppombyten och liknande saker som kan vara kul att kunna men hästen knappast behöver för sitt välbefinnande.
Om jag tittar tillbaka till min barndoms 70-tal igen så finns det såklart även då sportiga människor som ”tränade”. På den tiden handlade det emellertid enbart om kondition. Folk joggade och spelade möjligen squash. Den styrka man behövde fick man genom sin dagliga gärning. Därför var bönder starkare än kontorister eller affärsbiträden. Visst fanns det en del muskelknuttar som gick på styrketränings-lokaler (ordet gym var inte uppfunnnet) men det var inte alls den massrörelse som det är idag. Tyvärr hamnar min tanke runt ordet styrka i ett löjets skimmer: Folk som vill se ut, folk som skaffar muskler de inte behöver. Jag tror inte att dessa starkisar har ett enda övertag över mig när det gäller livskvalitet.
Så vilket behov har hästen av styrka? Att bondens arbetshäst eller hopphästen som skall hoppa flera jättestora hinder behöver starka muskler förstår jag. Likaså är jag införstådd med att travhästen och en del andra elit-hästar kan behöva styrka för att förrätta sitt värv. Det är emellertid i alla exempel en egenskap de tillskansar sig utanför dressyrarbetet, men vilken styrka behöver den normala ridhästen?
Jag tror att om de kan sköta den ridning jag utför med dem så är de tillräckligt starka men jag skall forska och fundera vidare på detta. Mina hästar har verkat lyckliga genom livet utan styrketräning. Dock ser jag möjligheten att jag har haft fel, så jag skall verkligen undersöka detta med styrketräning på ridbanan, och försöka reda ut vilka dressyr-övningar som anses som stärkande.
Denna brist i mitt kunnande irriterar mig. Lösgörande och samlande övningar känner jag till. Stärkande övningar får jag utforska.