- Min ridlärare säger att jag inte skall köpa hästen om jag inte får provrida den.
Spekulanten och jag hade haft flera samtal. Den häst jag skulle sälja var ett sto som bara inte skulle ha en ryttare på ryggen. Jag hade försökt åtskilliga gånger och blivit avbockad lika många. Därför sålde jag henne som, tja, oinriden problemhäst, eller något liknande. Jag minns inte hur jag formulerade det för 20 år sedan
- Din ridlärare och jag är överens, berättade jag för spekulanten.
Jag hade flera gånger berättat att nej, du får inte provrida henne eftersom hon inte är inriden och alltså inte går att rida. Redan tidigare hade jag ju förstått att detta inte var rätt köpare för min häst, för den som har så lite erfarenhet att det inte går att inse vilka svårigheter denna häst innebar, skall inte köpa den.
Jag har ju också sålt en del normalare hästar. En av hästarna blev rädd när man tappade stigbygeln. Jag minns inte om jag berättade det för spekulanten. För mig som var ung och vig den gången, och medveten om detta, kändes det inte som ett problem. Den medelålders spekulanten tappade stigbygeln och åkte i backen med en duns när hästen blev orolig. Hon tackade för sig och åkte. Det hade jag också gjort. Hästen fick sin köpare till slut.
Jag har ju även köpt hästar. En häst jag tittade på ville ägaren inte visa riden, men tyckte att jag skulle rida. Hon menade att för mig som är så duktig går det nog bra. Jag varken provred eller köpte den hästen.
Nyligen hörde jag om en ringrostig medelålders ryttare som övertalades att provrida en treåring. Hon skrittade något varv varefter hästen blev rädd och ryttaren åkte i backen. Här tycker jag att båda parter gjorde lika fel.
1) Provrid inte en treåring om du är äldre än 25. Är du yngre så provrid bara en treåring om du är mycket komfortabel med bockande hästar. Du vet inte ett skit om hästen du skall upp på. En treåring har sällan upplevt speciellt mycket ridning och har därför ingen rutin på nya ryttare med annan balans eller andra signaler. Sådant kan vara skrämmande.
2) Förvänta dig inte att spekulanten på din treåring är kunnig och balanserad nog för att rida den. Det är rätt få människor som är det.
Litar du inte på hästen, på hästägaren eller situationen - provrid inte! Och köp inte hästen. Det omvända gäller också: Litar du inte på spekulanten, låt inte denne provrida, tacka för visat intresse och kör dem av gården.
Min erfarenhet är att hästaffärer är alltför ofta skit. Jag tröttnade på att försöka sälja hästar när jag märkte hur mången spekulant skall utsätta hästen för en massa tester under provridningen, rent av vara elak mot den. Många vill ju ta det tillfället i akt för att visa sig på styva linan i ett försök att få mig som säljare lite mera ödmjuk. Efter att ha betett sig illa mot min häst och berättat om allt den inte kan så tror spekulanterna att de får köpa den om de prutar på priset.
Hallå! Är hästen så kass som du säger så vill du nog inte ha den till ett lägre pris heller. Varför köpa billig skit? Nej, jag tror att tanken är en annan. Var hästen så dålig som de hävdar hade de tackat för sig och åkte hem.
Jag skulle köpa ett avels-sto för 35 år sedan, och påpekade för säljaren att hon var rejält parallellförskjuten i framknäna varför jag tackade nej. Säljaren försökte blidka mig med att ”det blir bättre varje gång hovslagaren är här”. Kommentaren var så dråplig att jag minns den än.
Det bör sägas att jag också köpt och sålt hästar under lyckliga och lugna former, visst har jag det, men alla de konstigheter jag varit med om vid hästköp, de skaver. Jag tänker inte berätta om dem alla här.
Jag hoppas jag slipper sälja fler hästar. Jag vill inte igenom den processen igen. Även bävar jag för att jag skulle ”behöva” köpa en häst igen. Det är så många fallgropar att jag betackar mig. Det är lätt att säga för en 60-årig gubbe. Jag kommer nog inte behöva köpa häst igen.
Vad hände med min häst som jag berättade om högst upp? Hon blev med tiden inriden av en ung, vig och modig jockey. Därefter blev hon såld, trots sina brister. Jag vet inte om köparen någonsin kom upp på henne, men hon var medveten om problematiken och accepterade den.