Den 5 september 1976 stod jag i min klubbjacka från Partille Ridklubb och sålde program utanför gamla Ullevi. Där innanför pågick Göteborgs häst-show. Jag såg ingenting av den. Jag var ju utanför och sålde program.
Detta var inte den Gothenburg horse show som några år senare drog igång i Scandinavium. Detta var ett regionalt arrangemang.
Ingela var där inne och såg showen. Idag hittade hon programmet bland sina minnes-saker. Oj vad många minnen det startade upp hos oss. Dels kära funderingar att undra hur nära vi var varandra där, 25 år innan vi blev ett par. Kanske såg vi varandra? Det väckte såklart också minnen om själva dagen och om ridningen på den tiden.
I programmet hittade jag bilder på några stallkompisar från Partille. Privatryttarna med ponny hade tydligen ridit någon ponnykadrilj, som var på bild i programmet.
Som ni ser rider flickorna i täten på kandar. De tävlade sina ponnyer i LA-dressyr. LA och uppåt reds på kandar för båda häst och ponny. Det gjorde att på en dressyrinriktad klubb som Partille hade nästan alla privathästar ett kandar och man lärde sig redan på ridskolan att rida med kandar. Alla visste hur man höll tyglarna och alla hade övat på det.
Programmet bjuder även på en del gulligheter som fint beskriver tidsandan. Det är ju med dagens mått mätt mycket enkelt gjort eftersom tryck var dyrt, och det innehåller väldigt få annonser. Sponsring var ännu inte lika utbrett som idag.
I programmet listas framstående västsvenska storhäst-ryttare. En av mina klubbkompisar var med. Hon hade vunnit 2 LB och 2 LA. Jomen. Det var framgång på den tiden. Då var man stor.
En sak som också slår mig är vad Kajsa Boström nyligen skrev i sin blogg: Vad lite vi "stallungar" i den åldern är medvetna om vad som händer i hästvärlden. Jag visste inte förrän samma dag att denna show fanns. Som stallunge är det ridläraren som är idolen och den egna hästen (eller sköthästen) som är fokus. Vad som händer runt om i världen vet man just inte. Jag kände till Ulla Håkansson vid denna tid, och Jana Wannius. Fler svenska tävlingsryttare visste jag nog inte namnen på. det var LA-ryttarna i Partille jag kände till och såg upp till.
