26 september 2009
Hej lilla tanten =))
Jag är en 60 årig tant som byggde stall och köpte hästar när jag var 55 år! Välkommen i klubben. Kör på bara.
Läs så mycket du kan, hitta bra instruktörer. Ge dig inte när omgivningen tycker att du ska knyppla! De är bara avundsjuka. Njut av dessa fantastiska djur.
Jag har inte ångrat en minut, trots stelopererad rygg, ny höftled och ny knäled. Jag ser det som ett sätt att hålla mig frisk att rida och hålla på med hästar. Jag skull nog suttit i rullstol och varit sjukpensionär utan mina hästar.
Lev nu!
[ Svara ]
26 september 2009
Åh, vad roligt och inspirerande att läsa! Jag är själv 34 år och började rida i augusti efter att först ha gått brevid dottern i hennes grupp i ett halvår. Jag har också planer på att köpa en häst, men det får bli om ett par år tills jag kan grunderna själv. (och utökat körkortet med tungt släp ;) ).
Hästar ger så mycket, jag kan ärligt säga att tack vare dem och barnen har jag livskvalité fullt ut numera! :)
Â
//Cecilia
[ Svara ]
26 september 2009
Vad kul att höra att det finns de som börjar senare än tonåren :) Själv red jag första gången när jag var 12 dagar gammal, och hade nog aldrig blivit hästintresserad om det inte var för min mammas otroliga engagemang (ända tills barn nummer två och tre kom, det räcker med ett hästintresserat barn *fnissar* så roligt är det inte att stå och frysa i ridhus hela vintern).
Lycka till med era hästar!!!
[ Svara ]
Markus Holst 28 september 2009
hej!
Det är roligt att det fortfarande pratas om mig i broby, trots att jag inte varit där på snart 10 år.
Barockridning är ett ord som är försvunnet. Idag pratas det allmänt om akademisk ridning, när man menar samma sak. Tyvärr råder det dålig koncensus om va detta innebär. så på din fråga kan jag endast svara "jag vet inte".
Det finns alltid en risk när man klistrar etiketter på det man gör, att man begränsar sitt kunnande och bara lär sig det som är comme il faut inom etiketten. När jag undervisar på ridbanan är det så mycket viktigt som jag inte kan lära normalryttaren, och som normalryttaren därför inte lär sig. Jag vet inte hur jag skall lösa detta, men det finns en hel del viktig kunskap som inte ingår i begreppet "akademisk ridning", så som det oftast används men som man ändå måste kunna.
Till exempel:
Klättring
Normal hästhantering (rykt, hovvård, lastning, ledarskap mm)
Hoppning (man behöve rkunna hoppa över ett dike, till exempel)
Fältsits
Lättridning
Trafikvett
Longering
Hovvård
Foderlära
Listan kan säkert göras längre, men vad jag vill visa med den är att man aldrig kommer ifrån att man måste lära sig "allt" för att kunna ha riktigt roligt med sin häst.
För mig betyder akademisk ridning inte att man rider på en volt med en trekantig hatt (så uttrycktes det skämtsamt i en artikel), utan att man letar efter de logiska sambanden; att man försöker skilja ut det som faktiskt är sant ur alla floskler som folk säger till varandra; att man tror mer på sin häst än på förståsigpåarna som alltid finns runtom en, speciellt när man är nybörjare; att man vågar lita på att det som fungerar är rätt, oberoende av vad förståsigpåarna i innegänget säger.
Jag önskar dig lycka till med ditt nyfunna hästeri, och ber dig hälsas Diana och resten av gänget i Broby.
[ Svara ]
29 september 2009
marcus skulle hälsa så gott från diana, hon är mycket ute på din sida o läser, tror du jag är för gamal för att lära mig rida mvh broby
[ Svara ]
Markus Holst 29 september 2009
Jag har en elev som började rida när han blev pensionär. Sist jag träffade honom hade han fyllt 75 och uppskattade sina dagliga galopper på fälten i nejden. Damerna i hans hushåll uppskattade dem inte riktigt lika mycket.
[ Svara ]
29 september 2009
de är många här som tycker jag blivit tosig för att jag skaffat häst innan jag lärt mig sitta på dem, m jag kan rykta hovvård longera diana hjälper mig mycket o visa markarbete o de tycker jag är häftigt
[ Svara ]
11 december 2009
Hej!
Jag hade egen häst tills jag var 17 år, men fyller snart 44 och går åter i hästköpartankar! Visst har jag fått höra av en del närstående, att jag är ute för sent och att "de flesta lägger av när de kommer till 50-55", men jag tänker precis tvärtom, att det är nu det är läge för att börja igen!
Jag har varit långtidssjuk och har en nack- och ryggskada. Min tanke är att om jag börjar rida och köra igen, kommer jag att träna styrka, balans, motorik och smidighet. Det finns ju faktiskt inte många sporter som tränar kroppen så allsidigt som just ridning! Så för mig är hästeriet en väg tillbaka till ett friskare liv och tanken är att jag genom detta ska kunna hålla mig friskare längre upp i åren. :-)
Men för att kunna rida med min nack- och ryggskada utan att snedbelasta hästen ifråga, kommer jag att dels att få träna mer gympa och styrketräning en period, dels ta privatlektioner för att träna specifikt på balans och centrerad sits.
Eftersom jag vill köpa en welsh cob precis över ponnymått, räknar jag med att få köpa en unghäst då det inte finns så många redan utbildade äldre welsh cobbar på marknaden, och då kommer jag naturligtvis att få ta hjälp med inridning och inkörning där jag själv inte har tillräckliga kunskaper. En annan fördel med unghäst är att man redan från ung ålder på hästen är med och formar den till vad den kommer att bli.
Jag ser detta med att åter skaffa häst som ett långsiktigt mål, förhoppningsvis realiserbart inom en 2-3-årsperiod. Tills dess ska jag beta av delmål efter delmål för att verkligen komma dit! För en welsh cob ska det sannerligen bli! :-)
Jag själv känner mig dragen till den nya sporten working equitation, som jag tycker ser jätteskojigt ut - samt klassisk körning (grenarna dressyr, precision och maraton). Och naturligtvis vill jag lära mig allt om markhantering, för jag tror att markhantering är ett måste om man ska förstå hästen uppifrån ryggen i ett senare skede. Och det finns massor man kan träna från marken!
Dessutom ser jag en annan fördel med att faktiskt skaffa häst sent i livet. Då har man en helt annan mognad och kanske inte lika bråttom i allt man gör, utan kan ta den tid det tar för att utvecklas med den häst man köper. Man kan nog i närkontakten med hästen känna "mer kvalitet än kvantitet". Och det är väl det som det egentligen många gånger handlar om när vi som är äldre går in i hästvärlden; att vi skall nå livskvalitet tillsammans med våra fantastiska fyrbenta vänner? :-)
[ Svara ]
Ingela Lindström 11 december 2009
HEJ MARIANNE !
Håller helt och hållet med dig i dina funderingar, och tycker du gör rätt som skaffar häst nu.
Själv har jag två hästar Esqyro 10år och Taekwondo 4år, min 4åring köpte jag när han var 9 månader och har själv ridit in honom, nu håller jag på med att utbilda honom vilket för det mesta är väldigt roligt bara man tar det lungt o tryggt, Taekwondo är förrästen 25% welsh cob.
För mig är oxå ridningen friskvård både fysiskt o psykiskt, och det jag tycker är roligast att hålla på med och har tid till nu när barnen är utflyttade.
[ Svara ]
13 december 2009
Hej på er tjejer!
Inte är ni för gamla för att lära nytt, både med huvudet och med kroppen. En fördel man har när man har hunnit till vår aktningsvärda (ha ha) ålder är att man har mera tålamod och inte sväljer vilka dumheter som helst av tränare. Leta reda på de tränare som verkligen har något att komma med och lita på din egen känsla!
Om man sedan ska rida \"akademiskt\" eller på något annat vis är en smaksak, men jag tycker att Markus uttryckte kärnan i akademiskt ridsätt så himla bra i inlägget tidigare. Det är mera ett förhållningssätt än en ridstil, vilket man förstår när man har hållit på ett tag och passerat de trekantiga hattarna. Reflekterande ridning kanske man skulle kunna kalla det. Och - det är också jätteviktigt att komma ihåg alla de andra kunskaperna man behöver, som inte den akademiska tränaren tar upp: ledarskapet, bus i skogen med hästen, skötseln, arbete i töm mm mm. Det finns hur mycket som helst att lära sig.
Ha det så bra och njut av de härliga djuren som fostrar oss och tar hand om oss hälsar Bitte (56-årig akademisk ponnyryttare.
[ Svara ]
7 juli 2010
Hej Ingela! Vad roligt att det finns någon mer som har häst med welsh cob-blod! Jag får be om ursäkt för mitt sena svar. Min dator kraschade och sedan kom jag inte ihåg webbadressen.... :-( Ledsen för det, men huvudet är kanske inte vad det varit.
Till er alla: Jag har en liten son på 5,5 år vilket gör att jag har många funderingar på hur jag ska få ihop mitt liv rent logistiskt när jag väl köper min welsh cob. Har ni några bra tips att ge? Även om jag är gammal och mer tålmodig är ju inte min son det än, och jag vill ju att han ska tycka att det är roligt att vi har en häst. Ni som skaffat häst eller börjat rida då ni passerat +40; är ni barnlösa eller har ni redan uppvuxna barn? Min son bor varannan vecka hos mig, så jag kan lägga mer tid på träning/utbildning de veckor då jag är singel.
Min son har ridit på ridskola under hela våren (varannan vecka) och han tycker det är jätteroligt. Jag har sett för varje gång hur sonen vuxit av detta. Däremot har jag ännu inte hittat något bra stall att tillbringa mer tid vid, tyvärr. Jag har tagit enstaka ridlektioner (restplatser) på ett ställe, men det har tyvärr inte givit mig så mycket då jag har en önskan om att repetera hjälper, få hjälp med sits och viktträning och sånt.
Vilken typ av träning/ridning/körning känner ni äldre er dragen till? Vad tycker ni är allra roligast med att rida och hålla på med häst, nu när ni passerat +40?
[ Svara ]
