16 december 2010 Hej Markus. Har en fråga.
På min ridskola (har återupptagit ridning på äldre dar- är nu 38 år) så brukar jag rida på två st stora ston.
Den ena är genomsnäll och lättriden, den andra är lite mer krävande och har lite mer hyss för sig och lite problem med de andra hästarna.. Men till min fråga: igår när jag gick på lektion så red jag på den lite mer krävande hästen. Hon svarade jättebra och var väldigt lyhörd i både skritt och i trav. Gick fint att ställa i kurvorna och tempoändringar och halt etc.. Men i galopp så är till skillnad från det andra stoet ( som går som tåget i galopp och är känslig för skänklarna) så vill honom gena i hörnen och springa med bakbenen innanför frambenen. Det jag gör då är att förstärka innerskänkeln och ta ett ledande tygeltag med ytterhanden. Det gick sådär.. Kan det vara smartare att sitta tyngre på det yttre sittbenet och flytta tillbaka innerskänkeln lite för att påverka inner bakben i komb med det ledande yttre tygeltaget.
Att luta inåt i i hörnen utan att flytta tillbaka innerskänkeln verkar inte räcka.
P.s. rider utan sporrar.
Tacksam för svar.
Mvh Fredrik.
Föregående artikel
Nästa artikel
Markus Holst 16 december 2010
En intressant fråga, som jag tänker brodera ut texten en hel del kring.
Först vågar jag sätta min hatt (den gamla slitna jag ärvt av min far) på att hästen går på dubbla spår i galoppen även rakt fram. De flesta hästar gör nämligen det, speciellt i lite lägre lufsande tempon. Att det märks mer i hörnen är för att hon där kombinerar detta med andra "fel" varför nog såväl du som omgivningen är mer koncentrerade på vad hon gör i hörnen än vad hon gör annorstädes.
Sedan skriver du att hästan vill gina i hörnen, vilken troligen är en överreaktion där hon vill "jaga ikapp" hästen framför. Att galoppera i grupp runt fyrkanten är en ganska speciell sysselsättning som få ryttare utanför ridskolorna råkar på. Det är främst i den övningen man märker överskottsenergi hos hästarna.
Men nu skall vi se vad du skall göra åt detta. Vi kan nog vara överens om att det är för sent att göra något när situationen inträffar. Då hinner vi inte få igenom vår vilja förrän hörnet är slut. Så frågan är då vad vi skall göra innan olyckan inträffar.
Först bör du bestämma dig för var du vill rida, alltså hur långt ut i hörnet du vill ta dig. Det behöver inte vara längst ut, men ta tidigt ögonmärke på den punkt i hörnet/svängen som du vill placera hennes framben på. Det är inte det enklaste med en annan galopperande hästrumpa strax framför, men det problemet får du lösa. Därefter tar du henne dit med båda tyglarna. Du måste alltså även använda din innertygel i styrandet utåt. Jag gissar att hästen ställer sig utåt i varje hörn, "flyende" från den ledande yttertygeln? Rätt åtgärd är då att, så som jag hörde en hoppyttare uttrycka det, leda med båda tyglarna dit du skall. Inner hand hittar då en väg mot din ytter höft. Jag kallar det för ett trängande tygeltag men om ridläraren frågar kanske det är bättre att säga att du försöker behålla ställningen (vilket ju är sant), för trängande tygeltag är fyfy i de flesta kretsar.
Denna åtgärd torde räcka för att få henne till rätt punkt, om du ser till att hon aldrig hinner ställa om sig. Troligen blir det en ganska tung kamp för innerhanden att förhindra hennes för tidiga vändande, men det är förhoppningnsvis en övergående sak.
Om hästen genar, alltså vänder för tidigt, finns det ingen anledning att ge henne en vändande viktshjälp, alltså att ha vikten inåt. Tänk dig att din vikt skall vara ovanpå den linje du vill att hästen skall gå för att den skall vara styrande, så märker du hur fel din tanke där är. Kanske kan vi säga att hela du, alltså säväl kropp som händer som skänklar skall vara där du vill ha hästen. Det finns ingen anledning att följa med hästen åt fel håll. Jag tänker aldrig låta någon häst bestämma var jag har min vikt eller mina händer. Ridning handlar om att hästen skall rätta in sig efter oss, inte tvärtom (om vi bortser från klumpig sits och sådana saker).
Hur rättar vi då till spårandet? Det är en värre sak vid lektionsridning, då man gärna vill att allt skall hända på samma lektion. Vore hästen min, hade jag nog låtit det ta ett halvår att få hästen galoppera på rätt spår, dvs. där jag vill, innan jag började titta på spårningen. Jag tror ärligen inte du kan få hästen att spåra förrän du har henne lydig nog i munnen för att kunna styra utan hand. Annars är den åtgård du beskriver i stort sett rätt, men bättre än att flytta bak skänkeln är att använda den.
Men återigen: Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att utbilda en häst under en ridlektion. Bästa åtgärd för att få denna häst att inte gina i hörnen vore att få henne att inte veta var och när svängen kommer. Om man alltså ibland vänder för tidigt och ibland rider ända ut i hörnen, får man med tiden en häst som inte förutsätter att man skall svänga. Dock fungerar det dåligt att under pågående lektion ibland rida tre meter innanför väggen eftersom man då bryter avdelningen. Du beskriver här tydligt den fara med för mycket fyrkantsridning efter staketet: Hästen låter väggarna styra den istället för att lyssna på ryttaren.
Lycka till!
[ Svara ]
17 december 2010
Stort tack för ditt svar, det var mkt intressant läsning!!
Kan passa på att nämna att stoet hade inte ridit klassen innan som det var tänkt och hon var nog ganska pigg. Sen var hästen framför lite "för slö" så hon ville kanske rida om på innern ? Kul att du prickade in det! Ska ta till mig allt du skrivit. Det känns väldigt genomtänkt och logiskt!
Apropå det trängande inre tygeltaget, där gäller det bara att jag inte korsar mina egna händer. Det är inte så poppis på skolan (kan jag tänka) men lyckas jag undvika det i stundens hetta så går det nog "för sig" ;-D.
Känns oxå som det du påpekade att bara för att jag vill få ut henne mot kanten,( och för att vid skänkelvikning gärna belastar inre sittbenet tillsammans med inre skänkeln), så är det vettigare att sitta rakt över det spår man vill ta å på så sätt tydligt talar om för hästen att det inte ska svängas på stoets bevåg. Men det är väl aldrig fel att flytta tillbaka en skänkel om man vill påverka bakbenen mer eller är risken att man till ex skickar fel signal och börjar kanske att galoppera förvänt?
varma hälsningar Freddy
[ Svara ]
Markus Holst 18 december 2010
Korsa händer skall man aldrig. Det är en risk som alltid dyker upp när man lär folk att tränga. Korsas händerna taler de olika språk, på samma sätt som om man breddar dem i onödan. Ena handen säger höger och andra handen säger vänster.
Nu tror jag inte risken är så stor att hon byter galopp, men annars tänker du rätt. Så länge du rider vänster galopp bör du sitta i din vänstersits, och tvärtom. Känn efter, där du nu sitter på din stol, hur det känns att galoppera i vänster galopp, och sedan hur det känns att galoppera i höger galopp. Om du på en lydig häst ändrar det mönstret, byter hästen galopp. Därför är det vettigt att inte ha bak inenrskänkeln för mycket eftersom bäckenet då hamnar i "fel" sits.
Skall vi böka in oss i riktigt små detaljer får du ut bakdelen genom att föra fram ytter axel och ytter höft, alltså genom att vrida dig själv inåt. Om du då får med dig sadeln när du vrider dig så har vi sådan tur att hästen sitter fast i sadeln, så klarar du att vrida dig själv klarar du att vrida hästen. Tanken är densamma: Vi skall inte sitta som hästen sätter oss, utan som vi vill att hästen skall sätta oss.
[ Svara ]
20 december 2010
Stort tack återigen ;-D
[ Svara ]
