I sista utgåvan av Hästfocus är en mycket trevlig artikel om Lucinda McAlpine, en engelsk dressyrryttare som tröttnade på den artificella tävlingsvärlden. Hon slutade tävla i dressyr och började vårda sina hästar istället.
Nu är hon tillbaka på de internationella tävlingsbanorna, med friskare hästar, friskare hästsyn och lika bra tävlingsresultat.
I artikeln tas upp om allt det konstiga som våra hästar utsätts för. Om tävlingshästar som aldrig går i hage och är sönderstressade av den onaturliga tävlingsmiljö de lever i. Där berättas om "naturligt betäckning", som alla som varit med vet mest påminner om en våldtäkt.
Men där är också den härliga historien om en internationell tävlingsryttare som nu istället har sina hästar på lösdrift, i ett stall fritt från täcken och klippmaskiner (och hästar). Där skrivs om hur hennes hingst fribetäcker stona och därför måste lära sig att uppvakta dem, innan han får komma till.
Artikeln är något av det mest positiva jag har läst i en hästtidning på väldigt länge, och jag hoppas att Lucinda McAlpines budskap kan nå ut till så många tävlingsryttare och andra hästmänniskor som möjligt.
http://www.lucindamcalpine.com/
