Asperger-memoarer

Jag var 19 år. Min barndomskompis som bodde i huset bredvid hade försvunnit ur mitt liv under de tonår där 2 års åldersskillnad gör det svårt att umgås, men nu hade vi hittat kontakten igen. När jag var hemma från lumpen levde vi ungdomsliv i Partille, med mycket mycket pubar och fester tillsammans med hans kamrater. Jag hängde med på ett hörn och betraktade mest deras umgänge och försökte lära mig hur man gjorde. Jag var ... Läs mer

Det var en sådan där dag när man blev tillsagd att sitta still på en stol. Mamma hade på dig sin turkos dräkt, den som jag tyckte var så fin, förmodligen för att den hade guldknappar. Blev man tillsagd att sitta still på en stol hade man oftast fina kläder på sig och medan man satt där for mamma runt i hela huset. Då tyckte jag att hon verkade arg, senare har jag lärt mig att det heter stressad.

Jag var sex år och vi skulle göra ... Läs mer

Det här är tant Annie på Runna. När jag var barn bodde hon i granntorpet till vårt sommarställe.

Tant Annie var född i slutet på 1800-talet och hade varit först piga och sedan hushållerska på en större gård i Buarås. Det påstods att hon trodde hon skulle få ärva något efter bonden men inte fick något alls varför hon flyttade hem till sin barndoms stuga.

I den lilla stugan levde det tre syskon: Tant Ida, ... Läs mer

Min pappa växte upp i Hamburg med en skånsk far. På sommarloven var han i Skåne och lärde sig svenska där. Med tiden hamnade han i Göteborg och där föddes jag. Som liten skorrade jag, troligen för att pappa gjorde det och för att ingen i familjen tyckte att det gjorde något. Alla min fastrar och farbröder skorrade ju också så det var ett normal sätt att prata.

Att skorra i Göteborg är ett bra sätt att inte bli ... Läs mer

Min bror och jag blev tillsagda att sitta still på var sin stol. Mamma var mycket stressad och sprang runt i huset. Mormor var där. Morbror Gustav var där med sin stora Volvo Duett. I trappan i hallen samlades fler och fler kartonger packade med kläder och konserver. Mamma försökte få ner katterna i var sin väska.

Årets stora begivenhet var på väg: Vi skulle åka till landet.

Ända sedan andra världskriget hade Mormor haft ett lantställe ... Läs mer

1970 började aspergergubben mellanstadiet. Det betydde att vi fick ny klassföreståndare, men också att vi fick en gymnastiklärare och att gymnastiken delades upp mellan pojkar och flickor. Innan dess hade hela klassen gymnastiserat tillsammans och vår snälla klassföreståndare lett gymnastiken. Jag minns inte så mycket av gymnastiken i lågstadiet, mer än att det fanns prickar i golvet i gymnastiksalen som man skulle stå på ibland, i snygg ordning på ... Läs mer

Det finns en tid när villor låg efter grusvägar, en tid när asfalt och trottoarer mest fanns inne i städerna. Det var en tid när lyktstolparna var av trä och stod så glest efter vägen att det var mörkt mellan dem. Man gick in i ljuset under lampan, ut i mörker, in i ljus igen och ut i mörker på sin kvällspromenad. Detta var en tid när alla villor hade fem el-ledningar dragna fram till sig från en elstolpe i trä efter vägen, och även ... Läs mer

Jag tar fram den ljusblå metall-pärmen och gör en anteckning på första bladet i den. Det är en lista på alla fakturor. Det lediga numret är 6795. På den raden för jag in datum och kundens namn.

I översta lådan i mitt skrivmaskins-bord låg ett papper där ävre kanten var nedvikt 4-5 cm. I den låg fem karbonpapper i olika färger. När jag fått fram detta öppnade jag andra lådan i skrivmaskinsbordet och hämtade ... Läs mer

Efter gymnasiet och lumpen stod jag färdig att söka mitt första jobb. Jag ville bli ridlärare så jag letade sådana jobb bland annonserna i tidningen Ridsport, men även jobb som hästskötare i Tyskland. Det senare var den tidens sätt att förkovra sig inom hästeriet. I Sverige fanns just inga handelsstall eller tävlingsstall. Dessa tillhör en senare tid så man fick åka till Tyskland.

Jag sökte ett jobb på ridskolan i Orsa, och var ... Läs mer

Någon gång runt 1980 började man visa upp fyra-åriga hästar i kvalitets-test. Sedan dess har det bytt namn flera gånger och heter väl 4-årschampionatet idag. Kvalitetstestet marknadsfördes som att alla fyraåringar skulle testas så avelsföreningen kunde få ett tidigt resultat på vad de åstadkommit med aveln.

Den unge naive aspergergubben tyckte detta var en utmärkt sak. Tillsammans kunde alla vi med 4-åringar hjälpa ... Läs mer