Asperger-memoarer : Den starkaste musik-upplevelsen

-
13 september 2020

Jag var 19 år. Min barndomskompis som bodde i huset bredvid hade försvunnit ur mitt liv under de tonår där 2 års åldersskillnad gör det svårt att umgås, men nu hade vi hittat kontakten igen. När jag var hemma från lumpen levde vi ungdomsliv i Partille, med mycket mycket pubar och fester tillsammans med hans kamrater. Jag hängde med på ett hörn och betraktade mest deras umgänge och försökte lära mig hur man gjorde. Jag var välkommen och accepterat, o ja, men att kliva in och umgås är svårt. Jag studerade och försökte lära mig i något försök att lära mig inför framtiden.

Han hade många kamrater som höll på med musik, så det blev att vi for på små lustiga spelningar och ”konserter” på olika ställen. Denna dag åkte vi till en lokal en trappa upp i ett större hus. Jag önskar jag mindes var det var. Vi klev in där och jag betedde mig som om vi var på rock-konsert på Skandinavium, pratade högt och och skämtade, men blev tystade av kamraterna. Vi var inte på rock-konsert utan på en visafton.

Vi ställde oss efter en vägg och lyssnade. Kompisen spelade bas. Snart började han spela en basgång jag aldrig glömt sedan dess. Han sjöng och kören fyllde på i refrängen.

Jag blev så uppfylld av denna upplevelse att jag aldrig glömt det. Det är en av få gånger jag lyssnat på musik live och jag minns det än.

De spelade ”Höst” av Raj Montana Band. Det var första gången jag hörde låten, men snart köpte jag deras LP-skiva ”Höst” där låten fanns med. Den följdes av fler Raj Montana-skivor,

Raj Montana band sjunger vemodigt om trasiga själar, söndriga liv och starka drömmar. Vemod har alltid tilltalat mig. Det är nog min favorit-känsla.

Med åren blev LP-skivor omoderna och grammofoner likaså. Någon stans i någon flytt försvann alla mina LP-skivor. Då hade jag sedan länge slutat lyssna på musik på det viset man gör i tonåren så Raj Montana Band försvann ur mitt liv, även om jag ofta nynnat på låten Höst när jag känt mig behöva lite vemod.

För något år sedan började jag förstå det här med Spotify. I början var Spotify ganska tråkigt. Det var svårt att komma på vad jag ville lyssna på, men efter hand ås lärde sig ju Spotify vad jag tyckte om för musik så snart hördes Raj Montana Band.

Jag kände mig ung och fri igen. Deras musik ger mig fortfarande samma vemodiga styrka som den gjorde 1979 . Nu hörs ofta Raj Montana Band ur högtalarna.

https://open.spotify.com/album/78vEAdSWCfVvwDw82kKhvU?highlight=spotify:track:2nTiglvFKLTCcVVvi2gwAb