Allmänt : Rykta en timma om dagen

«Föregående - Nästa»
6 mars 2018

En av de första hästiga julklapparna jag fick var en ryktpåse. Det var en enkel jute-påse med ett snöre över. Förmodligen hade den formen av en havretornister. I ryktpåsen fanns en ryktborste, en skrapa, en rotborste och en hovkrats. Under många år hängde denna högt värderade ryktpåse på min säng-gavel i mitt pojkrum, tills jag en dag, 15 år gammal, blev skötare på lektionshästen Chat de Mars (Tjatte) på Partille ridskola. Då följde påsen med till stallet och förvarades i den stall-låda jag på något sätt kom i besittning av.

Som skötare ryktade man. Vi hörde sägas att hästar skulle ryktas en timma om dagen. Det tror jag ingen gjorde, men vi gjorde vad vi kunde för att rykta våra sköthästar så mycket som möjligt och slog av skraporna på stallgolvet så det syntes hur mycket vi ryktat. Det var ju lite tävling i att rykta mycket. Då var man en bra skötare.

Jag vet inte om lektionshästar har skötare längre och om de alls ryktas. Själv har jag inte ryktat på många många år, även om det fortfarande ligger en ryktborste och skrapa i sadelkammaren.

Ryktandet är en sak som vi hästägare tycker om att slå varandra i huvudet med. Alla säger att ”egentligen” borde man ju rykta varje dag. Det är ju så bra för hästen att bli ryktad, säger vi till varandra. Men vi gör det inte ändå.

Ha nu i minnet att det jag menar med att rykta, är det som norr om Skåne kallas för att rykta, alltså med ryktborste och skrapa. När skåningar säger att de ryktar, menar det samma sak som vi i resten av landet kallar för att borsta hästen.

Jag kan tänka mig att hästar kan tycka att det är skönt att bli ryktade, men jag har svårt att tro att ryktandet är behagligare än borstandet. Man kan kanske lägga lite mera kraft i ryktborten än i en rotvippa, men de flesta gör ju ändå inte det.

Så har ryktandet någon betydelse för hästen eller är ryktandet en av många saker vi ryttare använder som slagträ för att få andra att skämmas? Var kommer entimmas-ryktandet från? Har det alls gjorts?

Ja, det har det nog. Mycket av vår hästkultur stammar ju från de svenska regementena, och där är jag rätt säker på att det ryktades mycket. Jag kan tro att en timma om dagen var avsatt för rykt. Men det var nog inte i första hand för hästens massage och skötsel, utan för soldatens skull.

Kronans hästar reds av värnpliktiga soldater, killar som gjorde lumpen. För att kunna fungera med sin häst och kunna fullgöra sin utbildning gällde det att soldaten kände närhet till sin häst och inte var rädd för den. Att ”tvinga” in de unga pojkarna i spiltan en timma om dagen med borste och skrapa var nog ett utmärkt sätt att skapa hästvana och att skapa kontakt mellan hästen och soldaten.

De som gjorde lumpen som hundförare fick av samma anledning dela sovsäck med hunden och ibland övernatta i hundgården, just för att skapa gemenskap med djuret.

Naturligtvis kunde inte befälen tala om för soldaten att han skulle rykta för att vänja sig vid hästen. Det måste hittas på andra skäl och där kommer då alla argument om hur viktig entimmas-rykten är för hästens välbefinnande. Dessa rykten följde med grabbarna ut från regementena när de muckade, och de följde med alla befäl till de svenska ridskolorna när befälen blev civila ridlärare.

Så skapas kultur: Genom att inget ifrågasätts. Inte ens idag, 50 år efter att den sista ridande soldaten lämnade våra regementen, är det comme il faut att ifrågasätta vikten av rykt. Att ingen ändå ryktar – det är en helt annan sak.

Hälsningar,
Markus Holst

[ Ändra ]

7 mars 2014

Rykt som kontaktskapande aktivitet, självklart!! Särskilt med en häst som verkligen njuter av det. Min märr kan se nästan besviken ut om jag "bara" borstar. När jag ryktar ordentligt, med långa kraftiga tag, så grymtar hon nästan av välbehag. Nu, under pälsfällningen, blir det en tre-stegs-raket som är extra njutbar; roterande gnugg med den där med stora gummi-piggar på, följt av hundkardan i pälsens riktning och sist ryktborsten o skrapan. Ett sätt för mig att tacka henne för att hon bär mig och som skapar en närmare relation. Och så blir hon ren och blank och har aldrig skållor eller knutor heller.

[ Svara ]

6 mars 2018

Här är en som ryktar! mest under sommartid med tunnare päls, min häst njuter iallafall, det räcker för mig! Sedan blir hon svårslaget blank ock fin också.

[ Svara ]

6 mars 2018

Jag ser stor skillnad mellan att jag borstar och när jag ryktar. Jag ryktar dagligen. Efter ett besök på Husaby o Charlotta fick jag i uppdrag att massera 30 minuter innan ridning under en period. 

Jag ryktade o masserade och upptäckte då att min bästa vän hjälpte till, stretchade o höll emot, tuggade o jäspade. 

Nu borstar jag o snabbryktar innan ridpass, men rycktar ordentligt efter, o då njuter min Zack. Stor skillnad om jag skulle försöka att ”bara borsta” 

över lag är han mycket mjukare, vill ha beröring ??

Att ryckta är undervärderat.

[ Svara ]

6 mars 2018

Ryktar den ena hästen som njuter och vill bara mer men den andra vill inte alls. Han blir sur och grining så det blir att borsta av sedan är han nöjd. 

[ Svara ]

6 mars 2018

Tyvärr klarar jag inte att rykta så mycket som jag skulle vilja pga min artros i händerna. Men tycker att det är mysigt och jag tror nog att det fyller sin funktion som massage. Men vintertid går det inte då har mina pållar för tjock päls./Mareijke

[ Svara ]

7 mars 2018

Äntligen har jag en (två, tre) hästar som älskar att bli ryktade.

efter Rosea, som inte hade tålamod att stå still särskilt ofta.. om det inte var kväll och hon var riden och stod och åt hö. Winston, hatade att bli ryktad. Så kittlig och ”öm i pälsen” som han var och stod och högg omkring sig när jag envistbrukade rykta av snabbt. Det var ok, när jag hittade en supermjuk borste.. nästan ok, enligt Winston.

Min unghäst Sky, älskar att bli ryktad och pilkad med. Bara Svala är med inne så kan han verkligen slappna av.

svala älskar också allt pyssel oavsett om det finns hästar i närheten eller ej, hon står och sover och njuter i fulla drag.

Simpson, en inackordering som bor hos oss på helservice, han är som Svala älskar pyssel och rykt.

nu ryktar jag inte en timme varje gång, inte heller varje dag. Menjag ryktar gärna när jag känner att jag har tid, tycker det är ett bra sätt att bilda mig en uppfattning om hästens skick, hur muskler är och för att få koll på allmäntillståndet.

det är också ett trevligt sätt att knyta an till sin häst. Rykt är nyttigt både för hästen och mig. Brukar säga att jag ryktar istället för att lyfta hantlar på gym ????.Ryktrörelsen ger bra lösgjordhet för mig i axlar skuldror och nacke. För hästens del är det en bra stund med ryktnassage, bra att få hårremmen ren samtidigt som blodgenomströmningen ökar i hästens muskler, det hjälper hästen att bli av med slaggprodukter i cellerna.

jag slår gärna ett slag för att rykta!

i min snickarväska av rejälttextil matreal ( som jag använder som förvaring för mina ryktsaker) finns följande pinaler.

rotborste, rotviska. Mjuk Gummiskrapa ( används för att massera hela hästen först innan rykt för att luckra upp smuts och för att få bort hår vid fällning ), ryktborste, rund ryktskrapa i metall, hovkrats. Handduk, man och svansborste. Pälsglans - till man och svans.

mvh

cia

[ Svara ]