Inspiration : Om Steinbrecht

«Föregående - Nästa»
20 juni 2013

Gustaf Steinbrecht är en av 1800-talets mest kända ryttare. Han bok "Gymnasium des Pferdes" blev med tiden tyska arméns ridlära. Steinbrecht levde under en tid när skolridningen inte var i ropet och han betraktades av många som gammalmodig med sitt manegeridande. Så här skrev Berthold Schrig om honom:

"Under de första veckorna, åren och månaderna red han shulter vor (en mycket svag öppna) i arbetstrav, omväxlande med en förvänd shulter vor, senare ibland mellantrav. Hästarna drevs från arbetstrav via mellantrav till mer ökad trav. Cirkeln (stor volt) används ganska lite. Skritten tjänade endast som en förberedelse för passage, nästan aldrig för sidorörelser. Ryggning, vändning på stället, genomböjning stillastående och volter var sällsynta. Korrekta sidvärtsrörelser och vändningar i rörelse praktiserades knappast, men utfördes med tiden perfekt, som en biprodukt. A och O i utbildningen var den längsgående böjningen (Beizäumen) som ett medel att nå målet, med böjningen av bakbenen som mål. Bakbenen började arbeta synligt, och när de drevs mot en eftergiven hals, kom efter några mödosamma dagar impulsiva gångarter, smidighet och lydnad, de vackraste sidvärtsrörelser, nedtagningar etc. som mogen frukt. Galopp och förvänd galopp övades tidigt, men verklig framgång kom med förvänd galopp längs väggen med hästens nos nära väggen. Piaff och passage lärdes lekfullt av hästarna i Steinbrechts undervisning, så snart nacken och bakbenen var gymnasticerade. Han fäster inte så stor vikt vid dessa rörelser, och rider dem aldrig i uppvisningssyfte. Vissa saker sparar han för ridning utomhus. I terrängen gjorde hans hästar allt han bad dem, även när de var tämligen gröna. Man kunde aldrig se honom bli irriterad eller arg."

Jag tycker om den enkelhet som här beskrivs. Hästen red okomplicerat framåt och fick göra enkla men gymnastiserande rörelser varpå de blev - gymnastiserade och lydiga. Snart kunde han enkelt göra svårare saker.

Troligen är tricket lite svårare än så, men det är en bra grundinställning att rida enkelt och okomplicerat. Jag tror jag får läsa Steinbrechts bok igen.

Hälsningar,
Markus Holst