Debatt : Eponas artikel på svenska

«Föregående - Nästa»
23 november 2011

Här följer min egen översättning av den artikel från EPONA-tv som jag länkat till på min facebook-sida. http://epona.tv/dk/nyheder/vis/artikel/eponatv-mener-maskefald-paa-messen/

Toppryttare Helgstrand erkänner nu att han inte kan lista ut hur man rider enligt FEI Regler och krav. "Gammaldags tysk ridning" är ute. Modern McTræning är inne. Det är för svårt att rida med hästens nos framför lodplanet, och dessutom skall hästen ner med halsen i piaff, så det kan få upp bakbenen. Det var förklaringen från Danmark förment duktiga dressyrryttare torsdag kväll på Messe Centre Herning.

Det var med julbelysningen i ögonen som EPONA.tv igår kväll anlände till LDR klinik med Andreas Schou och Helgstrand i Hall B. Liksom många andra har vi nämligen länge velat ha en förklaring till vad sjutton allt detta bakom lod-ridande verkade vara bra för. Hur mycket kan du krulla ihop din häst med bettet innan det är kontraproduktivt för samling? Varför insisterar toppryttare som Andreas och Andreas att rida på ett sätt som gör att hästen sänker bakre delen av ryggen, och tryck ut bakben bakom sig? Vad är fördelen i detta för hästens utbildning?

Svaren var överraskande ärlighet från Helgstrand under kvällens andra hälft, där det inte doldes vad som ansågs viktigt i dressyrhästens s.k. utbildning idag. Och det är tydligen inte samling.

"Om denna här hästen ska kunna gå piaff, måste den få ner huvudet så att den kan lyfta sina bakben högre ", förklarar Andreas för de tusentals åhörarna, om dressyrträning som traditionellt kräver det motsatta - samling och en därav upplyft framdel. Han höll ett fast grepp i  den åldrande inlånade hästen som kom in som lysande bevis på att en häst kan vara 17 år trots LDR. Det är inte känt om man försök att skaffa fram en häst på 17 år som Helgstrand själv hade tränat, men för sakens skull bör nämnas att Lotte Vagners Grand Prix-veteran Tannenhof är Solero, köpte för ett år sedan vid en ålder av 16 år. Helgstrand tyckte att det var den finaste, mjukaste häst han någonsin suttit på.

För den akademiska debatten, för att rätta till bubblan, hade arrangörerna bjudit in två externa specialister som på förhand hade uttryckt sitt samtycke med Helgstrand om att rund och låg är grejen för en dressyrhäst. Ryttare Bjarne Nielsen är tänkt att vara en auktoritet på dansk dressyrsport, så det var förvånande att höra honom säga att hästen tappar ryggen när den höjer nacken och går i dressyr-form och att det kan bara kan samla sig när näsan är bakom lod. Sammantaget var det en röd tråd genom kvällen att ingen av föreläsarna gjorde skillnad mellan en häst som lyfts upp framtill genom samling bakifrån, och en häst som bara går med huvudet upp i luften.

Andreas Helgstrand uppfattning om samlingen är tydligen att "... det ska upp framtill, så bakben kan komma fram." Den vanligaste definitionen av samling, där hästen sitter bak, och därmed höjer framdelen, böjer halsen och sträcker fram och upp, var det inte tal om. "När jag samlar henne, sänker hon automatiskt huvudet", demonstrerade Andrea, medan hästen sköt sig runt på en volt med hög rumpa. Och mycket riktigt dök Polka Hit Nexen kraftigt kvar när hon blev tillfrågad att göra "samlade" övningar. Därmed ansågs det bevisat att hästen måste gå bakom för att kunna samla sig. Ingen frågade om det kunde innebära att Polka Hit Nexen bara inte kan samlas för att det utövas på fel sätt. Eller om varför Helgstrand både anser att hästen skall upp med huvudet för att vara samlad, men säger att det måste gå bakom lod i en galoppiruett.

Sammanlagt var det intressant att se hur Helgstrand försökte skapa en illusion om varför alla hans hästar gå bakom lod. Det är inte så att de försökte undkomma obehag från bettet, utan att de ville gå så. Hans största utmaning är självfallet att få hästarna att vilja gå bakom lod. Ett tidigare obeskrivet problem inom dressyren.

För att publiken skulle kunna se hur frivilligt det femåriga stoet Tørveslettens Stamina sökte sig bakom lod, demonstrerade Andreas upprepade gånger hur ett kort avbrott av stöd på tygeln fick stoet att fly bettet helt och störta fram på bogarna. Han ansträngde sig också mycket för att illustrera hur svårt han har att få Polka Hit Nexen att sträcka halsen framåt. "Grunden till varför det står i alla böcker hur det ska vara, att näsan skall vara framför lod - ja det håller vi alla med om, men det är är så jävla, jävla svårt att få huvudet dit fram på plats ", hävdade han. Och Helgstrand verkar verkligen ha mycket besvär med det som varje ryttare i lätt klass förväntas behärska redan vid sin första start. Vid något tillfälle under kliniken lyckades han visa en häst som sträckte nacken framåt och sökte efter bettet. Vid något tillfälle under kliniken, lyckades han att rida en häst med naturligt höjd hals. Några gånger var försökte han - varje gång med att hästens huvud hissades upp med hårda tag, och inte överraskande resultatet blev en ful karikatyr av den samling som dressyrens regler föreskriver.

Inte heller kan Helgstrand lista ut hur man samlar en häst. Han visste inte ens hur man gör, och han kunde inte få hjälp från Bjarne Nielsen eller handplockade, LDR-positiva veterinär Svend Kold. Inte heller någon av dem kunde komma ihåg vad samlingen var. De trodde tydligen både att det enda alternativet till "tävlingsform" där de tror att det är oundvikligt att ryggen sänks, LDR. Och det var pinsamt för hela församlingen, att det föreföll av Bjarne Nielsen "professionella" presentation att det är skenbenet och inte underarmen som skall vara parallell med bakbenets skenben i trav. Man fick på det hela en önskan att gå och gömma sig på Bjarne Nielsen vägnar, som verkligen visade sin okunnighet, så du behöver inte ens hört något liknande, när han kommenterade Equestrian på TV.

Antalet exempel på evenemangets osaklighet och motsägelser är alltför omfattande att ta med här, men vi vågar lova att Epona-läsare med en känsla av det absurda kan se fram emot en sällsynt dålig dokumentär.

Det var inte bara de teoretiska kunskaperna; sökning framåt, lydnad och bärighet, det var brist på i Hall B. Inte ens Andreas Helgstrand bästa hästar kunde spåra på böjda spår - om de någonsin lyckats komma upp i framfötternas spår, gick de fortfarande bredvid i hörnen. De gapade med sina läppar, vacklade och hade fått stängt munnen grundligt med nosgrimma så hårt att det skulle ha varit svårt att få en tandpetare till. Med andra ord såg det ut som vanligt. Bara lite trevligare. Det satt ju hästvänner på läktaren.

Både Helgstrand och Bjarne Nielsen uttryckte stor indignation över att det kan finnas vissa som tror att deras typ av ridning är fel. "Det är människor som inte vet något om hästar," upprepade Bjarne Nielsen flera gånger, och Helgstrand sa att han var ledsen att kallas en djurplågare på tv eftersom det fanns någon som hade tagit en bild och en video av honom precis som han försiktigt försiktigt tog tyglarna så att hästen kunde få hjälp att skritta mer rytmiskt. Så publiken fick se hur det går till, när Andreas försiktigt tar tyglarna mjukt så att hästen böjer nacken. Den starkt fula form av LDR, där Helgstrand sågar häst i munnen och tvinga ner det med halsen i trånga glidande tyglar, fanns inte tid att visa, precis som det inte fanns någon möjlighet för publiken eller pressen att ställa frågor.

På det hela taget var det inte skett några försök att dölja det faktum att kliniken var en enda stor propaganda show för LDR, förutom de första 45 minuterna, som var ett reklaminslag för showen. Tonen var en blandning av väckelsemöte och TV-butik. "Svend Kold, innebär det att du står och säger att om vi tränar våra hästar på det sätt vi vill, är det inte synd", sade Bjarne Nielsen långsamt och artikulerat. Det Svend Kold aldrig svarat på, men han säger att rollkurdebatten är trivial. Och så klappar publiken. En ovationer som enligt försmådde Helgstrand var "värt det." Inte ett öga var torrt.

"Hästarna måste vara utbildad i den form de behöver", skanderade föreläsarna, utan att någonsin komma på en enda teknisk anledning till att formen ibland måste vara LDR. Och vem kan vara oense om att en häst måste tränas i det den behöver? Publiken hade inte kommit för att lära sig om effekten av LDR på hästens välfärd. De pratade med varandra genom Bjarne Nielsen presentationer, och många lämnade salen när Svend Kold började prata om kissing spines. Folk hade kommit för att heja idoler, och idoler hade kommit att bli applåderade.

Tyvärr för den omskrivna och långt eftertraktade professionalism som händelsen skulle erbjuda, kunde inte ens veterinär Svend Kold förklara för EPONA.tv vad som är så bra på LDR. Alla hans anatomiska illustrationer av "sund hästhållning" föreställde hästar framför lodplanet - flera av dem var paradoxalt nog identiska med den illlustrationer finns i Dr Gerd Heuschmanns dressyrkritiska bok. Svend Kold hade ingen lämpligt förklaring till vad du får ut ur LDR, som du inte kan få ut av vanlig, klassisk framåt-nedåt ridning. Han tror att bakom lod är bättre än framför när du vill lyfta den främre delen av ryggen. Men varför är ännu inte bestämt. Han är ingen dressyr expert, säger han. Och dressyr är inte hans expertområde. Han tror att pessoaselar och LDR är grejen för kissing spines, eftersom ryggkotornas utskott blir separerade. Men han erkänner att det har samma fördel att träna hästen i en naturlig, avslappnad position. Han tycker bara det är ännu bättre om hästen går bakom lod, även om han vet att länden därmed sänks. Han kan inte förklara varför den extra djupa positionen med blockerad länd och trippande bakben är bra. Han tror att hästarna i Hall B är mycket lyckliga, men han har ingen professionell eller akademisk bakgrund i stressbiologi, beteende eller hästars välfärd, säger han.

Julbelysning var inte släckt när EPONA.tv återvände till Hall B i Herning Messe Center igen sent torsdag kväll. Nu hade vi fått reda på varför toppryttare som Andreas Helgstrand använder en teknik som LDR, som förstör hästens gångarter och förhindrar samling. Detta beror på att samlingen inte är målet. Målet är priser och priser får du om benen kan lyftas högt. Därför skall nacken ner till varje pris, och för att de skall kunna leva med sig själva, pratar de om vad de gör i dressyr-jargong. De säger att de lösgör när de drar ihop hästen som en kanelbulle. De säger att de samlar när de drar ihop halsen med stångbettet. De säger att de vill att sin häst väl när de spänner nosremmen så ögonen poppar ut. De ler sitt pojkaktiga leende för damerna på läktaren, som alla är medlemmar i Hästens Värn, och håll sedan andan hela vägen till banken, och hoppas att de når pensionsåldern innan ridsport är förbjudet enligt lag.

Epona arbetar hårt för att avsluta redigeringen av bilderna från Herning.

Hälsningar,
Markus Holst

30 november 2011

En intressant artikel om dressyrhästens form och hur den har förändrats under de senase 30 åren går att finna på:

http://www.alltomhastar.se/artiklar/hastfakta/debatten-om-dressyrhastens-form-vad-handlar-den-om-egentligen/

 

[ Svara ]

7 januari 2012

Skrämmande läsning. Kan inte säga annat. 

[ Svara ]