Tankar och funderingar : Att gå och skita

-
19 mars 2010

Som ung lärde jag mig samma sak som alla andra lärt sig: Endast olydiga hästar stannar och skiter. I många situationer är det naturligtvis tvunget att hästar kan utföra denna syssla under färd framåt. Alla vet vi hur fånigt det blir på ridlektioner med 12 elever om någon häst stannar och skiter. Likaledes kan vi föreställa oss vilken fånig syn vaktparaden vore om det bleve marchavbrott varje gång en häst ville lyfta på svansen. Lätt är det även att tänka att polisens hästar nog bör ha denna förmåga, av rena säkerhets-skäl. Ett fyrspann blir nog svårt att köra om disciplin kring svanslyftandet inte råder. Draghundar lär få lära sig samma syssla.

Naturligtvis hörde jag även tidigt åsikter om att hästar allt skall ha rätt att skita stillastående, vilket ju är så de väljer att göra det i frihet. Ofta gick jag i diskussion kring detta med andra ryttare. En dag följde jag med en kompis ut på runda i vagnen med hans nordis. Vi diskuterade saken under färden, och hade mycket olika åsikter. Jag hävdade såklart säkerhetsaspekten och fick vatten på min kvarn när vår dragare Palle lugnt stannade och lade en hög mitt i en vägkorsning. Han stod där i lugn och ro trots kuskens ihärdiga drivning, och trots att åtminstone en bil fick stå och vänta till det hela var avklarat. En skitande nordis med bolstervagn (som på skånska heter gumpakärra) blockerar en vägkorsning mycket bra.

Med åren blev jag mindre rabiat i saken och kunde långsamt acceptera att elever lät sina hästar stanna och skita. Min första förståelse i att även detta kan vara praktiskt fick jag när jag var med som hästskötare hos Bent, medan Ingela var där och tränade med Diamant för några år sedan. Ingela och Diamant gjorde ju som man gör, men fick direkt tillsägelse av Mäster att utföra konsten tillastående, eftersom det är så mycket enklare att plocka upp resultatet då. Och strax var unge Marius där med kratta och spade och plockade upp vad Diamanten just presterat. Den pojken visste hur man charmade damerna. Själv blev jag kvar vid min kaffekopp på läktaren.

Efter det har jag låtit mina hästar stanna och skita. Diamanten utförde det mycket snyggt en gång, när han väl förstått att det var tillåtet att stå still. Från traven stannade han, lyfte på svansen och travade strax av egen maskin vidare när det slutat dunsa bakom oss. Jag upptäckte hur jag en dag blev rriterad när en ny elev spred ut gödsel ett helt varv på min ridbana. För 10 år sedan hade jag blivit irriterad om hon stannade. Man förändras.

Vad tycker jag idag då?

Nog kan hästar få stå och skita, men det kan bli farligt om de kräver att få stanna och göra det. Hästar skall kunna gå och skita, eller åtminstone hålla sig tills situationen blir lämplig. Det finns också en risk att hästar stannar och "blindskiter" antingen i tron att dety är vad vi önskar, eller helt enkelt för att slippa lyda en stund. Denn risk uppkommer om vi blir alltför passiva när hästen vill stanna av nämnda orsak. Alla har vi nog sett ponnyer som ideligen stannar och ställer upp sig för at kissa. Jag tror inte de har prostataproblem utan de har nog bara lärt sig att gör man så upphör hjälpergivningen = ryttaren verkar nöjd en stund. Samma problem kan vi få med svanslyftandet. Det har Blixten lärt mig.

Och jag tror inte att hästar lider av att göra det gående. Då skulle de nog inte så fort acceptera detta. Jag minns hur Matador gödslade medellinjen i en vacket ökad trav under VM i Stockholm 1990. Och jag har sett hinder med gödsel liggande på bommarna. Om hästar kan hoppa stora hinder felfritt i skitande läge, kan det inte vara så märkvärdigt för dem att gå och skita.

Men idag stannar mina hästar när de vill lyfta på svansen. Då blir det lätt att plocka upp. Och de verkar trivas med det.