Debatt : Har ledarskap blivit fult?

«Föregående - Nästa»
12 januari 2018

Ord förbrukas och måste bytas ut i samma takt som vi får en känslomässig relation till dem. Ordet Dumbe byttes en gång ut mot det neutralare Idiot, som snart gick samma öde till mötes och fick bytas till Sinesslö, som ju inte höll sig neutralt speciellt länge det heller.

Samma sak händer med ord inom hästeriet. Jag har börjat märka att ord som Ledarskap och Lydighet börjar bli paria. Inte vet jag ifall man idag skall vara kompis med sin häst på samma sätt som man på 70-talet skulle vara kompis med sina barn. Lite senare uppdagade forskningen att barnen mådde bättre om föräldrar var förebilder för barnen än kompisar med dem.

Jag har ibland fått kraftiga reaktioner när jag på mina teorilektioner pratar om ledare. För en tonårsflicka var en ledare en som förtryckte andra. Så upplever inte jag ordet, och så används det inte ens i en hierarkiska försvarsmakten. Där vet man att skilja på chef och ledare.

Ledarskap började komma som begrepp inom ridpsorten tillsammans med NH-rörelsen, och betraktades då som ett positivt ord som syftade på ett bättre sätt att hantera hästar. Det menades att vi som gjorde som man alltd gjort var elaka mot våra hästar och hunsade dem. I takt med att synen på NH har förändrats och det börjar visas allt mer tecken på hårda och felaktiga metoder inom rörelsen verkar ordet ledarskap ha fått sig en törn.

Vi kan tillåta oss att prata om ledarskap även utanför NH-kretsar, och tillåta oss att använda ordet på rätt sätt.

Ledaren är den du väljer att följa, den du väljer att söka skydd och tröst hos, den du vill skryta för, som när barnen bär hem sina teckningar för att visa Mamma och få beröm.

Att vara en hästs ledare är en stor sak. Då har hästen valt dig. Du skall se till att den väljer dig. Det gör du inte genom att slå den men inte heller genom att vara ”kompis” eller undfallande, på samma sätt sätt som barnet som kan skrika sig till allt inte är lyckligare än sin väluppfostrade kompis.

Att vara ledare kräver att du respekterar dem du vill leda. Annars får du inte deras respekt och de väljer inte att följa dig utan en annan ledare.

Att vara ledare är att ge tillbaka: Trygghet, skydd, samhörighetskänsla och - framför allt - bekräftelse är några av de känslor en ledare sprider omkring sig.

Även lydighet är för mig ett positivt ord. Att vara lydig betyder inte att man är hunsad. Lydighet betyder ofta detsamma som lojalitet och artighet. Lydig är taxichauffören när han kör dig dit du vill. Lydig är den som utför sitt arbete väl. Lydig är den häst som väljer att följa mig och tjäna mig, oberoende av omständigheterna. Jag får se till att hästen upplever mig som värdig nog att lyda. Lyckas jag med det är jag en bra ledare.

Beroende på situationen så väljer vi olika ledare. Den vi söker råd hos när vi söker jobb är inte nödvändigtvis samma person som vi litar på när det brinner i vårt hus. Jag tror att våra hästar gör samma skillnad på när det är klokt att följa vem.

Hälsningar,
Markus Holst