Mitt hästliv : När slitage var status

«Föregående -
11 juli 2018

Jag hittade min gamla ryktborste i en låda på vinden. Den fick jag av mina föräldrar i julklapp 1975. Jag hade fått en annan borste tidigare och den ryktade jag min första sköthäst med den första tiden, men alla sade att man skulle ha en JH-borste för det var kvalitet och ryktade bättre. Så visade de upp sina gamla borstar och visade att de fortfarande funkade trots att de var si och så gamla. Lyckan var därför stor när jag fick denna borste och det var en stolt liten pojke som ryktade med den första gången, säkerligen redan på juldagen.

Sedan följde den med mig genom åren och är den enda ryktborste jag har ryktat med efter 1975, sånär som de månader jag var på Strömsholm. Där fick man sig borstar tilldelade, mot en underskrift.

De sista 20 åren har väl borsten inte används, för det har på något sätt gått ur mode att rykta. Jag är ganska glad för det. Jag trivs inte riktigt med ryktandet. Jag nöjer mig att borsta av mina hästar. De verkar lika nöjda och friska ändå.

När jag ser min borste minns jag hur stolt jag kände mig när borsten började nötas ned och se använd ut. Använda saker visade ju att man använde dem, att man var erfaren och inte någon nybörjare.

Samma sak var det med ridstövlarna. Kom någon och stoltserade med nya stövlar fick man höra att det tar åtminstone ett år innan du kan rida i dem. Innan dess var de för stela. Vi som upplevde 70-talets stela ridstövlar vet att det ligger viss sanning i det. Man fick även veta att man skulle inte använda skokräm på insidan av skaften för då börjar de gnissla.

Båda sakerna stämmer nog, men de visar på en strömning i den tidens stall: Saker skulle se använda ut, annars var man nybörjare. Många var vi som ibland köpte nya stövlar, sådär var femte år, men behöll de gamla för riktigt fina sammanhang eftersom väl ingångna och slitna stövlar ansågs bättre.

Inte vet jag om de var bättre, men välanvända saker visade att man var en erfaren ryttare som red många timmar om året. Nya, oanvända och oslitna stövlar visade alltså på motsatsen.

Idag upplever jag inte att någon liksom skryter med sina väl ingångna stövlar. Vår förbättrade ekonomi har gjort dels att man slipper ha sina stövlar så länge, men också att det blivit status att köpa nytt, inte att visa erfarenhet genom att ha väl använd utrustning. Med den ekonomin som var då hade de allra flesta bara ett par stövlar. De var så dyra att man inte köpte dem i onödan. I en tid när månadslönen var 2-3000 kronor kostade läder-ridstövlar nästen en tusenlapp. Därför månade man om sina stövlar, sulade om dem ofta och använde dem så länge de gick. Därför var det bara oerfarna och sällan ridande ryttare som hade nya stövlar. Det var inget att skryta med.

Hälsningar,
Markus Holst

[ Ändra ]

11 juli 2018

Älskar JH borstar. De tillverkas inte längre. Fick söka på internet ( fb) och hittade en begagnad i bra skick som jag köpte i vintras då jag ryktat slut på min gamla borste.

jag ryktar mina hästar vintertid. Inte i timtal, men jag ryktar av dem och trivs med det.

om man nu ändå hade varit en träningsfreak... så hademan kunnat se det som träning. Vilket just en sån där som går på gym påpekade för mig en gång när hen var ned mig i stallet. - vilken bra träning dels för liksidighet och rörelse i axlarna... Jo, så kan man ju också se det. Numer brukar jag le och tänka på det när jag ryktar 😍👍🐴.

det som jag däremot tänkt på är att det skapar en mysig stund med hästen och ger bra massage. Detta var väl en av syftena när hästarna stod installade i spiltor förr. Nu har ju många lösdrift och box med fler utevistelsetimmar för sina hästar.

[ Svara ]

Markus 11 juli 2018

Speciellt i armén var ju mysstunden en viktig del. Det anbefallna entimmas-ryktandet tror jag främst kommer av att soldaten skulle vänja sig vid den stora bitande saken, tappa sin rädsla för hästen och bli kompis med den. När Ingelas son gjorde lumpen som hundförare såg jag hur de, efter liknande idéer, fick sova i hundgården tillsammans med hunden den först tiden, och även ha med hunden i sovsäcken. Allt för att knyta kontakt och vänskap. Där kom nog det myckna ryktandet i armén in, och som så mycket annat fortsatte arméns idéer oreviderade in i ridskolorna på 50-, 60- och 70-talen.

[ Svara ]

11 juli 2018

Jag har hört att det myckna ryktandet var för att soldaterna skulle hållas sysselsatta :-). 

[ Svara ]

Markus 11 juli 2018

Så dumma var inte officerarna. Hela syftet med soldatens utbildning var att han efter 300 dagar skall vara tränad nog för att kunna stoppa en vältränad fiende. Det var alltså ont om tid. Den tiden slarvar man inte bort med onödigheter. Att det aldrig blev något krig visste man inte förrän efteråt.

[ Svara ]

11 juli 2018

Gav bort min JH borste för ett antal år sen o det ångrar jag. Mest av nostalgiska skäl. Men ryktar inte heller nuförtiden.

[ Svara ]