8 juli 2010 Jag har alltid ridit med vanligt tränsbett. Min undran är därför; vad finns det för fördelar och nackdelar med stångbett? Varför väljer många inom AR att rida med sådana?
Föregående artikel
Nästa artikel
Markus Holst 8 juli 2010 Jag har skrivit rätt utförligt omm stångbett i min ridhandbok.
Sammanfattninmgsvis kan man säga at de flesta väljer stångbett eftersom de flesta hästar trivs bättre med stångbett. Varför så är fallet har hästarna ännu inte gett en vetenskapligt hållbar förklaring till, men jag gissas enligt följande:
1) Stångbettet ligger mera stilla i munnen.
2) Sträcker du en tränstygel åker tränsbettet uppåt i hästens mun, drar i mungiporna och trycker på tänderna. Sträcker du en stångtygen ligger bettet kvar på samma plats i munnen och trycker endast på tungan, och i viss mån på mungipa och laner. Således kortar tygeln inte hästens hals.
3) Sträcker du stångtygeln sträcks även huvudlagets nackstycke varför då får ett tryck nedåt på nacken.
4) Även så sträcks ju kindkedjan, vilket leder till att hästen vill rotera huvudet framåt och länga ut halsen.
Stångbettet gör alltså det vi vill åstadkomma; Det länger ut halsen och sänker hästens huvud. Tränsbettet gör det omvända eftersom alla tygeltag verkar endast mot ryttarens hand. Således är det svårare att formge hästen med ett träns än med ett stångbett.
Dock upplever jag samtidigt att stångbett används för flitigt i överakademiserade kretsar. Tränstygeln har positiva funktioner som stångtygeln sakar, till exempel att du enklare kan lyfta och leda mad det. Jag rider gärna med dubbla tyglar och har genom åren märkt att hästar trivs bäst om man sätter båda tyglarna i stångbettet. Det kan man göra på de flesta av mina modeller av stångbett.
[ Svara ]
10 juli 2010 Tack, då vet jag lite mer!
Jag har fått bilden av att stångbett överanvänds idag, men att det också håller på att sprida sig från akademiska kretsar till var och varannan ryttare som ett slags modetrend i "vardagsridningen".
Jag tror att jag fortsätter rida på tränsbett ett tag till, tills jag åtminstone har blivit mer varm i kläderna. :-)
[ Svara ]
Markus Holst 11 juli 2010 Den risken finns, men vi kan lika gärna hävda att tränsbettet har överanvänts de senaste hundra åren eftersom stångbettet ansetts som farligt, Guérinière skriver i sin bok från början av 1700-talet att för mycket ridning på tränsbett ger en häst med hård mun, och en ryttare med okänsliga händer. Vi skall nog inte tro att vår 1900-talsinställning är bättre. Den är bara annorlunda.
Har vi väl hittat ett bett som vi och hästen trivs med, skall vi såklart rida med det i alla situationer. Jag byter inte bett för att jag skall ut i skogen. Tränsbettet är på intet sätt riktigare eller rättare än stångbettet, och inte heller tvärtom.
Det som fungerar, är alltid rätt.
[ Svara ]
