Markus blogg : Draghäst in action

«Föregående - Nästa»
Markus 28 juli 2011

Jag hittade av en tillfällighet denna härliga bild på nätet:

Den visar en draghäst som kan sitt jobb. Tyvärr ser vi inte vad han drar. Han har en bra anpassad sele. Se hur det är luft både upptil och nedtill i lokorna. Han drar alltså inte med manken eller strupen, utan med bogarna. Draglädrena är helt raka och ändå är det luft under däckeln på ryggen. Det är altså ingen belastning varken på rygg eller buk. Så skall det se ut!

Häst har gjort sig låg, för att bättre kunna dra framåt. Se hur frambenen lutar in under hästen. Han har mycket vikt i selen och lutar sig framåt, så som vi också gör när vi drar eller skjuter något framför oss. Se hur långt bak det sträckte bakbenet är. All muskelkraft anväds till att räta ut detta ben och på det viset få släpet framåt. Men hästen kommer bara framåt om bakbenet rätas ut åt rätt håll, alltså bort från lasten. Därför har han sänkt sin bakdel ordentligt såd en nästen ligger mellan draglinorna.  Det fria bakbenet har just satts ner under höftleden. Framför den är det svårt att dra.

Bilden visar dels att draghästar behöver stora starka muskler, men också att det är bra om de är tunga, så de har mer vikt att lägga i selen. Då behövs inte lika mycket muskelkraft. Stor muskelmassa och mycket tyngd har varot målet för arbetshästaveln och skapat många raser.

En härlig bild på en stolt häst som kan sitt jobb!

Jenny 28 juli 2011

De har en anpassat lokorna rätt med att få draglädret 1/3 upp från nedersta punkten på bogen (eller hur man uttrycker det).

Men däckel? För mig ser det bara ut som en rem för att balansera draglinor med.

Det ser absolut ut som en tävling i hur mycket hästen orkar dra, då har man en kälke som man lägger mer och mer på. Eftersom friktionen är så stor att kälken aldrig kommer åka ikapp hästen går det utmärkt att köra med bara draglinor utan skacklar och i det här fallet har de inte heller något som helst behov av en bukjord, hästen kommer ju inte behöva bromsa lasset.

När hästen kör tunga lass och man inte behöver oroa sig för att selen kommer att röra sig är det ofta bäst att inte spänna däckeljorden alls (som bukjorden) eftersom hästen när den tar i kan antingen göra sig illa på den eller mer troligt spränga den!

Ofta vid sådana här tävlinga gör faktiskt fjordhästen ett mycket gott resultat, trots att det är en relativt liten häst!

En annan sak som är intressant med så här stora lass är att få hästen att dra och att inte kasta sig fram i selen, dels kan hela selen gå sönder men även hästen kan skada sig ordentligt. Men de flesta hästar reagerar just med att ta ett steg bakåt och sedan kasta sig framåt nedåt för att komma låss när det tar emot.

Markus 28 juli 2011

Jo, nog är det någon tävling alltid och säkerligen en dragprovstävling. Jag tänkte en stund att det kunde vara en plöjningstävling men då borde körsvennen gå vid plogen och inte bredvid hästen.

Och inte är det mycket till däckel, det stämmer, men något skulle jag kalla remmen,. Dock används sådana selar även i andra sammanhang än dragtävling. Man kan använda den vid allt arbete där hästen inte behöver bromsa, till exempel vid plöjning och harvning. Det ser man ibland bilder på. I Sverige tror jag aldrig man har kört utan däckel, men väl utan skaklar, just vid  nämnda arbeten.

Jenny 28 juli 2011

Jag misstänkte att det inte var plöjning för då borde det var två hästar och troligtvis en plöjfora i närheten. ;-)

Här i Sverige har jag aldrig sett att man kör utan däckel, men det verkar ju vara så utomlands. En annan sak hästen har en helcoller-sele vad jag ser, det är inte helt vanligt det heller i Sverige, men verkar vara mycket vanligt utomlands. Här i Sverige är det oftast finselar som är hel- eller halvcoller, sällan arbetselar. Collerselar har jag fått höra att de är jobbiga för att man måste stoppa om dem efter hand som hästen ändrar sig, å andra sidan har jag ju hört exakt det samma om sadlar. Men det verkar inte vara något större problem i England tex.

Markus 29 juli 2011

Lokselar är så ovanliga i utlandet att det inte ens verkar finnas något namn för dem på engelska. Collerselar måste man ju trä över huvudet på hästen, vilket medför en extra procedur vid påselning, jämfört med lokselar. I vissa delar av Sverige (bland annat Dalarna) hade man emellertid ringbossor även till lokselar, och även dessa får ju träs över huvudet.

Lotta 31 juli 2011

Jag har en gammal militärsele till Cyrus. Vet du Markus om man kan se, som på manskapssadlarna, när de är gjorda? Jag får väl erkänna att jag sällan rengör eller plockar isär den och jag kan inte minnas om jag sett några siffror någonstans. Däremot tre kronor-trycket har jag sett.

Cyrus har lyckats spränga sin bukgjord får några år sen, jag hade nog spänt den lite för hårt trots att han inte drog speceillt tungt. Det blir sällan det, tyvärr.

Markus 31 juli 2011

Nej, selarna vet jag inte lika mycket om. Om de står något, skulle jag gissa på däckelputorna.