Hösten 2010 fick jag ett mail från en man i England, David Bowler, som ville bli återförsäljare på mina bett. Det blev han inte, men istället blev jag återförsäljare på hans sadlar. På det viset kom Strada-sadlarna in i mitt liv. I början var jag inte särdeles förtjust. Jag hade varit i den akademiska världen i 10 år då och var full med fördomar om engelska sadlar.
Efter hand kom mina fördomar på skam. Strada visade att en engelsk sadel kan vara något annat än de moderna djupa sits-sakerna som man inte kan rida i. Ju mer jag red i Strada, ju mer märkte jag att den var en sådan sadel jag länge själv velat skapa: En minimalistisk sadel som ger hästen en bra gång.
De sista 10 åren har jag bara ridit i Strada på alla mina hästar.
David och jag blev vänner och hade långa skype-samtal ibland flera gånger i veckan. Tyvärr gick David bort för tre år sedan och hans dotter tog över hans företag. Det skapade problem för mig då vi två inte klarar att samarbeta. Vi har för olika idéer om hur ett företag skall skötas. För att få sinnesro har jag därför behövt avsluta samarbetet. Det grämer mig, för Strada är en så bra sadel.
Nu vill jag istället ta vid där jag slutade den gång jag fick en Strada i min hand: Jag vill utveckla en egen sadel. Jag vill använda den kunskap jag fick vid alla samtal med David, och det jag själv har lärt mig under de år jag åkt runt i landet och provat ut Strada på ett betydande antal hästar.
Det kommer säkerligen bli en sadel som är rätt lik Strada men förhoppningsvis ännu bättre, utan att inkräkta på Stradas signum. Än så länge har jag bara en idé om att skapa ett bra sadelmärke. Hur den kommer att se ut i slutändan vet jag inte. Troligen kommer det att ta några år, men jag tänkte att ni genom denna blogg skall få möjlighet att följa med mig på färden.